Om Svenskt översättarlexikon

Svenskt översättarlexikon är ett biobibliografiskt uppslagsverk med artiklar om svenska och finlandssvenska översättare från äldsta tid till idag. Förhoppningsvis kommer det att fylla en stor lucka i kunskapen om vad den litterära översättningen och dess utövare betytt i svensk kulturhistoria. Ambitionsnivån för artiklarna kan sägas ligga mellan Svenskt författarlexikon (1942–1981) och Nationalencyklopedin men långt under Svenskt biografiskt lexikon. Varje artikel skall innehålla en biografi med karakteristik av översättaren, som regel också en bild, samt en bibliografi över hela översättarverket (även otryckta pjäsöversättningar; tidskrifts- och tidningspublikationer inte fullständigt redovisade). En artikels normalomfång beräknas vara mellan 300 och 2000 ord, bibliografin oräknad.

Varför behövs då ett svenskt översättarlexikon? Ett enkelt svar är att vårt land tillhört och tillhör de mest översättande i världen. Samtidigt är kunskapen om översättningarnas och översättarnas dynamiska roll förvånansvärt begränsad. Det är märkligt med tanke på att den svenska litteraturens svenskhet är så relativ, och att de som svarar för relationen är översättarna.

Översättningarnas plats rent kvantitativt sett i den svenska kulturhistorien är oomstridd. Men få som har skrivit om den svenska kulturens utveckling har dragit konsekvenserna av det förhållande som Birgitta Trotzig en gång uttryckte så här: ”Översättningarna är helt enkelt – brutalt uttryckt – halva vår nationallitteratur” (Trotzig 1995).

Hur ser då situationen ut för den som skulle vilja skriva historien om hur världslitteraturen har blivit svensk, hur det svenska språket har fått tänjas efter utländska författares och inhemska översättares viljor? Det första man måste fråga efter är existensen av pålitliga eller åtminstone användbara specialbibliografier för översättningar från olika språkområden (Kleberg 2009). På senare tid har tillkommit två kraftfulla databaser som ger forskarna helt nya möjligheter att överblicka och bearbeta ett stort material och där översättarnas insatser är sökbara: FILIS, databasen för fiktionsprosa på svenska 1830-1900 med hemvist vid Åbo Akademi och den skandinaviska BREFS, bibliografin över skandinaviska översättningar av den franska realismens verk under samma period.

Svenskt översättarlexikon är ett projekt av en annan typ. Idén om ett sådant uppslagsverk väcktes i samband med starten av Litterära översättarseminariet vid Södertörns högskola 1998. Var finns översättningskritiken, undrade vi? Var finns språket för att beskriva inte felen, utan förtjänsterna? Vem var våra föregångare? Att samla biografiska artiklar om svenska översättare och deras verk – med såväl biografisk som bibliografisk information och en karakteristik av varför denna översättare var intressant och hur hon eller han skilde sig från andra översättare – föreföll vara en fruktbar början. Vid en konferens i maj år 2006 samlades en kvalificerad grupp språk- och litteraturvetare, bibliotekarier, förläggare och översättare för att diskutera projektets allmänna uppläggning och granska ett antal provartiklar (Lembke 2006). Efter konferensen presenterade Södertörnbibliotekarien Magnus Sandgren en PM för en databas, som har kommit att bli vägledande för det fortsatta arbetet (Sandgren, i Lembke 2006).

Efter ungefär tre års arbete har lexikonet fått sitt nuvarande utseende. Huvudredaktör har varit Lars Kleberg. Magnus Sandgren och Mats Eriksson är ansvariga för konstruktionen av databasen, Jonas Ellerström, Görgen Antonsson (bibliograf) och Susanna Witt har deltagit i redaktionen av artiklarna och Malvin Karlsson på Unna Design har svarat för formgivningen. Svenskt översättarlexikon har två huvuddelar: artikeltexter och bibliografi. I det publika gränssnittet kan användare som besöker webbplatsen bläddra sig fram bland artiklarna i bokstavsordning eller söka i fritext. Förutom sökmöjligheten på enskilda översättarnamn, svenska verktitlar, utländska författarnamn och originalverktitlar finns möjlighet att bläddra på källspråk och söka översättningar publicerade under en viss tidsperiod. Lexikonet kompletteras med ett antal tematiska artiklar som inte utgår från enskilda upphovsmän utan behandlar ämnen såsom ”Översättarnas materiella villkor”, ”Andrahandsöversättningar”, ”Svensk bibelöversättning” etc. samt med förteckningar över mottagare av svenska översättarpriser. Under rubriken Planerade artiklar finner användaren en förteckning över personer och ämnen om vilka artiklar finns i ett förberedande stadium. Till skillnad från Alex Författarlexikon, med vilket Svenskt översättarlexikon har vissa likheter, är vår databas dels gratis för användarna, dels byggd på nyskrivna artiklar som oftast utgår från grundforskning.

Den bibliografiska informationen i vårt lexikon syftar till fullständighet och exakthet beträffande den enskilda översättarens verk och omfattar även ett urval referenser till böcker eller artiklar om personen ifråga, när sådana finns. Med ”verk” avses i första hand tryckta böcker, men även framförda pjäsöversättningar, viktigare antologibidrag och tidskriftspublikationer och dessutom – i förekommande fall – opublicerade manuskript som finns i tillgängliga arkiv. Uppgifter om publikationer i dagspress ges inte generellt, utom när det gäller de ibland mycket svåråtkomliga artiklarna om enskilda översättare.

Om fullständighet är det entydiga övergripande kriteriet för bibliografierna i lexikonet är frågan om urvalsprinciperna för artiklarna mer komplicerad. I princip kan alla betydelsefulla översättare till svenska språket – hittills endast avlidna personer – sägas förtjäna en plats i vårt lexikon. Genom att det inte rör sig om ett bokverk med på förhand bestämtomfång och deadline har redaktionen inte tvingats beställa och samla in artiklar efter någon från början fastställd förteckning och en därifrån kondenserad minimilista. Urvalet i den första gruppen artiklar, ett fyrtiotal, som publiceras våren 2009 kan förefalla slumpartat. Men det är bara delvis sant. Ett stort antal specialister inom litteratur- och språkvetenskap liksom bibliotekarier, kritiker och översättare har uppmanats att ställa förslag på namn på yrkesutövare som bör ägnas artiklar i lexikonet. Det har inte oväntat visat sig lättare att finna författare till artiklar om översättare som samtidigt också är kända i någon annan egenskap, framför allt naturligtvis som litterära upphovsmän. Syftet med Svenskt översättarlexikon är emellertid inte bara att generellt synliggöra översättarnas roll i den svenska litteraturhistorien. Den största utmaningen är att försöka lyfta fram de ofta okända eller i skymundan verkande översättarna, om vilka inget eller nästan inget hittills är skrivet, men som på ett viktig sätt har bidragit till den svenska översättningslitteraturen i någon eller några av dess former (skönlitteratur, essästik, filosofi, populärvetenskap, barnböcker).

Birgitta Trotzigs ovan citerade ord om att översättningarna är halva vår nationallitteratur har följande fortsättning:

Vad vore den svenska litteraturens utvecklingshistoria utan Hagbergs Shakespeare, Erland Lagerlöfs Homeros, Ellen Rydelius Dostojevskij, Warburtons Joyce, Irma Nordvangs Musil?

Av de här nämnda fem finns de första tre – Carl August Hagberg, Erland Lagerlöf och Ellen Rydelius – behandlade i Svenskt biografiskt lexikon med var sin utförlig artikel (inklusive bibliografi), delvis därför att de är kända också i andra egenskaper än översättarens. Om dem finns eller kommer det inom kort att finnas artiklar i vår databas. Om man går förbi den ännu verksamme Thomas Warburton och stannar vid den sista av de män och kvinnor som Birgitta Trotzig nämner, Irma Nordvang, står man inför ett ganska typiskt översättaröde under 1900-talet. Om Irma Nordvang (1905–1977) vet man att hon debuterade som poet 1932, gav ut en ny diktsamling 1949 och översatte framför allt tysk litteratur. Hennes mest kända insatser är tolkningarna av tysk lyrik och översättningen av Robert Musils Mannen utan egenskaper 1–3, som tryckts i flera upplagor. Desto sparsammare är materialet om Irma Nordvangs biografi. Ännu besvärligare är läget när det gäller personer vars ”enda” insats har varit att överföra utländska verk till svenska, även om de ibland är flera hundra till antalet. En av dessa tillbakadragna eller okända textproducenter, vars namn för de flesta är lika med summan av deras verk, är Ellen Wester (1873–1930), som för att inte bli nonchalerad för sitt köns skull signerade sina översättningar ”E. Weer”. Om denna mångkunniga och oerhört produktiva person har Marie-Christine Skuncke för Svenskt översättarlexikon skrivit en initierad artikel, byggd på omfattande grundforskning.

Både Irma Nordvang och Ellen Wester tillhör det smala skikt av översättare av högprestigelitteratur, ”kanonöversättarna”, som återfinns i listorna över mottagare av utmärkelser som Letterstedtska priset, Elsa Thulin-priset eller Svenska Akademiens översättarpris. Källäget för artiklar om massproducerande lågprestigeöversättare eller översättare som överskridit genregränserna är ofta ännu besvärligare. Generellt kan sägas att redaktionen för Svenskt översättarlexikon på initialstadiet har lyckats bäst med att rekrytera författare till artiklar om äldre perioder och 1900-talet. En av de främsta uppgifterna för den närmaste framtiden blir att kartlägga översättaryrkets såväl kvalitativt som kvantitativt viktiga utövare under 1800-talets så kallade ”industriperiod”.

Fastän databasen Svenskt översättarlexikon ur användarsynpunkt endast befinner sig i sin linda har grunden lagts för ett mycket omfattande verk. I dagsläget finns sålunda ett femtiotal artiklar synliga, men flera hundra ytterligare är redan planerade. Publiceringstakten kommer att vara beroende av den finansiering som projektet lyckas mobilisera. Svaret på frågan om hur många artiklar lexikonet skall omfatta är inte beroende av databasens struktur, som i princip är oändlig, utan av personella och andra resurser. Man kan bara konstatera att ju fler artiklar lexikonet kommer att innehålla, desto fler korsreferenser uppstår det inom databasen och desto större möjligheter har användarna att ställa nya frågor om översättarkonstens utveckling i Sverige.

Svenskt översättarlexikon har tacksamt mottagit bidrag från en rad fonder och stiftelser:

• Birgit och Gad Rausings Stiftelse för Humanistisk Forskning
• Helge Ax:son Johnsons Stiftelse
• Kulturfonden för Sverige och Finland
• Lars Salvius-föreningen
• Magn. Bergvalls Stiftelse
• Riksbankens Jubileumsfond
• Stiftelsen Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur
• Stiftelsen Lars Hiertas Minne
• Åke Wibergs Stiftelse
• Östersjöstiftelsen