Harry Kullman, 1919–1982
Harry Bertil Fredrik Kullman föddes i Malmö den 22 februari 1919. Familjen bodde på Bergsgatan i det som då var arbetarkvarteren kring Möllevången. När Harry Kullman var i sjuårsåldern flyttade man till Södermannagatan på Södermalm. Efter folkskola och studier för realexamen vid Stockholms Borgarskola tog Kullman studenten vid Norra Latin och blev så småningom civilekonom. Kullman arbetade några år inom reklambranschen innan han fick sin första ungdomsbok publicerad, Med hemlig order (1948), en historisk berättelse från Napoleontiden. Den hade då vunnit pris i en tävling ordnad av det unga förlaget Rabén & Sjögren. Också Kullmans andra bok, Den svarta fläcken (1949), tillkom som tävlingsbidrag. Den vållade viss debatt: en av ungdomarna i berättelsen ägnar sig åt att ”låna” bilar, det vill säga att stjäla en bil och åka en tur. För att inte åka fast och få en ”svart fläck” på sig tar han hyra på ett fartyg. ”Fläcken” var ett uttryck för att han annars skulle ha placerats på ungdomsvårdsanstalt med åtföljande svårigheter att få arbete efter frigivning. Boken har kallats den första moderna svenska ungdomsboken.
Inom kort övergick Kullman till att bli författare på heltid. Snart blev han en av de viktigaste svenska författarna av ungdomsböcker. Vid mitten av 1950-talet läste han litteraturhistoria vid Stockholms högskola för att utbilda sig till lärare men också för att lära sig mer om författandets teori och praktik. Han blev starkt engagerad i barn- och ungdomsboksförfattares arbetsvillkor, först inom Sveriges Ungdomsförfattareförening, senare i Författarförbundet, och skrev åtskilliga artiklar och debattinlägg med tankar kring barnlitteratur. Bland hans verk märks i första hand Stockholmsskildringarna med handlingen ofta förlagd till arbetarkvarter på Södermalm. Till det ska läggas två Västernböcker och ytterligare några historiska romaner. För vuxna skrev han ett par berättelser med motiv från de tidiga uppväxtåren i Malmö och två thrillers med handlingen förlagd till 1980-talets Stockholm. Genomgående i Kullmans författarskap är närvaron av en huvudperson som, oavsett genre, vrider och vänder på moraliska dilemman som ofta är förknippade med användning av våld och funderar över sin egen roll i våldssituationer. Kullman fångade sina läsare med hjälp av spänningsskapande intriger och hämtade inte sällan inspiration i populärkulturen.
Harry Kullman tillhörde den ganska stora grupp svenska barnboksförfattare som också var verksamma som översättare av böcker för barn och ungdom. Bland övriga kan nämnas Dan Byström, Ann Mari Falk och Tore Morgan. Ibland märks ett visst släktskap mellan Kullmans författarskap och de verk han översatte, som även de gärna kretsade kring frågan om individens ansvar och hade ett tydligt spänningsskapande driv i handlingen.
Kullman hade ett mycket fritt förhållningssätt till originalen. I Leon Garfields Vittnet (1981) har han helt avstått från att försöka fånga originalets lätt slangbetonade dialog. I sina översättningar av Louise Fitzhughs ungdomsböcker har han på motsvarande sätt utelämnat mycket av det som skänker originalen viss stilistisk särprägel, möjligen under påverkan från förlagens inställning till översatt barnlitteratur vid denna tid, vilken kunde vara mycket tillåtande vad gäller strykningar, tillägg och stilistisk omarbetning. I baksidestexten till hans version av Matt Chisholms (pseudonym för Peter Christopher Watts) Vilda västern. Det stora äventyret (1978) presenteras översättaren som ”författaren och västernkännaren Harry Kullman”, och istället för ”översättning” står det ”svensk text Harry Kullman”, vilket är mycket befogat. Den svenska versionen är i själva verket en självständig bok, löst baserad på originalet. Visserligen återfinns samma rubriker, men texten har förutom strykningar och omkastningar också många utvidgningar. Till beskrivningen av en cowboyhatt fogar Kullman exempelvis att det var fråga om en Stetsonhatt, med några rader om vem hattmakaren John B. Stetson var. Motsvarande sker också apropå Levisjeansen och skräddaren Levi Strauss. Den svenska versionen ger överlag en mer realistisk bild än originalet, med ett nedtonat skimmer av Vilda västern.
Harry Kullman erhöll Nils Holgerssonplaketten 1955 och Expressens Heffaklumpen 1968. Han avled den 1 mars 1982.