Axel Krook, 1831–1893

Foto: SBL

Axel Krook föddes den 9 augusti 1831 i Sölvesborg som äldst i en skara om tio barn hos handlaren Anders Georg Krook och dennes hustru Fredrika, född Sager. Från barndomen var han sjuklig men kom ändå att ta studentexamen i Lund 1850 och studerade därefter medicin vid stadens universitet. Krook var dock mer intresserad av litteratur och samhällsfrågor − bland annat var han medgrundare av det lundensiska litteratursällskapet Sjustjärnan och kom att bli nära vän med Viktor Rydberg. Senare flyttade han till Stockholm för att en tid verka som fri skribent, barnboksförfattare och dramatiker. Krook fick dock inte riktigt fotfäste i huvudstaden, tog istället tjänst vid Telegrafverket och bosatte sig 1859 i Göteborg. Där blev han fast medarbetare vid Göteborgs-Posten och från 1873 tidningens ledarskribent. Politiskt var han liberal. Han bedrev en omfattande teater-, konst- och litteraturkritik: bara åren 1886−1890 ska han ha skrivit över tvåhundrafemtio recensioner. Därtill var Krook medstiftare av Göteborgs arbetareförening och blev en framstående person i den tidiga, liberala grenen av arbetarrörelsen. År 1868 grundade han den kortlivade Arbetaren. Tidning för Sveriges Arbetare och var senare ordförande för Göteborgs folkbank. Från 1880 till 1890 var Krook redaktör och utgivare av den protektionistiska Nyaste Förposten. Han medverkade som flitig nekrologförfattare i Svea, skrev i Svenska Familj-Journalen och var Göteborgskorrespondent åt Dagens Nyheter. Krook gifte sig 1865 med Selma Warberg.

Som översättare debuterade Axel Krook redan på 1850-talet. Översättningarna signerades till att börja med ”Axel”. Framförallt arbetade han med lättsammare fransk samtidslitteratur av författare som Émile Souvestre och J.R. Tardieu. Uppdragsgivare var framförallt D.F. Bonnier i Göteborg. Samme Bonnier gjorde ett tidigt men kortlivat försök att tillfredsställa läslusten hos den moderna tidens resenärer i form av ett Jernvägs-bibliothek, för vilket Krook översatte ett par titlar som i trivsam ton berättade om just resor, bland annat Friedrich Gerstäckers Herr brukspatron Trögstens reseäfventyr (1859). En påfallande likartad start på sin översättarbana hade samtidigt Sigfrid Nyberg.

Efter några översättningar av fackböcker och debattböcker på det religiösa området återkom Krook till underhållningslitteraturen och Albert Bonniers populära häftesserie Nya Följetongen, för vilken han översatte Wilkie Collins och Fritz Reuter. Under åren 1871–1874 utgav Bonniers också Reuters Smärre berättelser i fyra volymer översatta av Krook, vilka gick i flera omtryck efteråt. En annan tysk författare i verkförteckningen var Gregor Samarow (pseudonym för Oskar Meding). När Krook översatte hans omfattande Hjelte och Kejsare (1876) skrev han till förlaget:

Såsom hr Bonnier finner af öfversättningen förkortar jag starkt Hjelte och Kejsare […]. Tyskentusiasmen raderar jag, såsom synes, äfven ut.

Förfarandet tycks ha varit självvalt och verkar inte ha stött på några protester, vilket nog säger något om det normala tillvägagångssättet för översättningsproduktionen vid denna tid.

Krook översatte omfattande verk av Victor Hugo och Edward Bulwer-Lytton. Greta Hjelm-Milczyn, som studerat Krooks brevväxling med Bonniers, uppskattar att Krook under översättningen av den senares Kenelm Chillingly, hans äfventyr och åsigter (1873) höll en arbetstakt på cirka 18 sidor per dag. När samma översättning senare kritiserades i pressen gav Krook i ett brev till förlaget uttryck för en kanske inte ovanligt frustration bland översättare:

Språket ska vara ”Konstladt”, hvad vill det säga? ”Hårdt”, hvad är det? Kan öfversättaren hjelpa, att förf. skrifver hårdt och konstladt, hvilket omdöme de engelska critici sjelfve fält om Bulwers Kenelm.

Axel Krook avled den 26 april 1893 i Göteborg.